....så blir jag lite urlag!

Lovar att gnälla bara lite....för trots allt är jag frisk, har en fantastisk familj och härliga vänner!

Men ibland räcker jag inte till!

Kan du känna så ibland? Att du liksom kliver runt i kvicksand? Ju mera du springer desto djupare fastnar du?

 

Det har varit en intensiv tid för mig och många tankar har farit genom huvudet. Känslor har vandrat från noll till max som värsta bergodalbanan, inte ens jag har kunnat hänga med. Tänk dig då min familj! 

Provade lite medicinering igår, vilket ledde till total lockdown!

Tungan ville inte, hjärnan kändes som i dimma och jag kunde för mitt liv inte hålla mig vaken. 

Det blir inga mera av dessa piller! Efterdyningarna började släppa så smått runt 10 idag....

 

Unnande mig därför en dag fri från måsten. För att ladda om liksom.

Kaffe, tända ljus, tidningar och att umgås med familjen.

Har även varit en sväng på Astrid lindgrens världs höstmarknad i årets första snöfall (!). Burr kallt, men ändå härligt på något vis.

 

Nu snurrar tvättmaskinen, brasan är tänd och jag laddar upp inför en jobbkväll med 8 härliga damer ikväll.

Vad gör du så här på höstlovet?

Kram

A